Agendan som sprack, glättestenen som hittades

Min agenda för dagen sprack redan på förmiddagen, vet inte vilken hybris som fick mig att tro att jag skulle orka med allt.
Betade raskt av ett par punkter, sedan blev jag fast i en tanke/flyttningsrefug och varje gång jag försökte komma ur den hamnade jag i en återvändsgränd och kastades tillbaka in i refugen som mera kändes som en centrifug.
Jag lämnade alltsammans och sträckte långa ben med dramaten i släp, lämpade av mina paket och fortsatte sedan rakt fram dit näsan pekade, som om jag inte visste att loppisarna låg där framme?
Har hittat genvägar, kan strolla utmed Viskan ändå från Östra Station till rondellhelvetet i Knalleland.En fridfull promenad.
Tunna ringar på vattenytan och därunder, STIM av småyngel, stormbrutna grenar med prunkande löv som metade över Viskans meandrande lopp.
Varje stund i lä från trafiken ger mig kickar och jag föll i kärlek för Viskan där jag gick.
Emmaus gav inget idag, däremot Borås Secondhand. All den tyngd jag lämpat av hos Schenker hade jag nu nogsamt ersatt med glasvaror och riktigt fina sådana.
Beslöt att traska tillbaka hem och fick syn på ett nytt konstverk vid början av Allégatan. Konstnären var i full färd med sitt arbete på den. Sten som går sönder låter väldigt mkt varför promenaden strax fortsatte. Vid busstorget föll de första dropparna och jag räddade mig upp på bussen.
Tvätten hade jag sånär glömt och allt skräp i hallen så det blev bompa bompa ner för trapporna, ut till soptunnorna och sen ner i källaren där värmesystemet pumpade på och torkade mina persedlar. En del torrt, annat inte och upp igen och packade upp alla mina glas och sen....schooooooooooooooo sjönk jag ner i mitt tomma, ljusa rum där varje tangentnedslag ekar mellan väggarna. En glättesten fann jag, min första!!