Det var ett tag sedan nu, jag menar; laga mat till bara sig själv är inte så kul, men dessvärre nödvändigt.( måste allting vara kul?)
Efter att ha använt ugnen som tillagningsplats för diverse vegetariska rätter och lite korvanrättningar så har jag tagit upp min asiatiska gryta igen. Jag måste vara inspirerad annars går det inte, med detta menar jag att, tanken föresvävar mig inte ens om inte lusten finns.
Jag hänfaller gärna åt att köpa färdiga frusna fiskgratänger, som tyvärr inte är riktigt goda längre. Vad detta beror på torde vara att Findus klassiker, Fiskgratäng M. Dill, ändrat på några ingredienser och jag tror det är moset OCH fisken, vilket ger vid handen att hela gratängen faller som en tung, artificiell pannkaka i magen. Rapa pulvermos och tugga fisk som ger ett lätt tuggummimostånd, näe..
Frysdiskarna i livsmedelsavdelningen är gigantiska, tunga som magplaskande ufos som fått nödlanda med magarna fulla av helfabrikat. Lagar ingen mat längre? Kanske det är såna som jag som underhåller den här vansinniga livsmedelshandeln!?
Nu har den Frusna Fiskgratängen emellertid fått en intressent mindre.
Jag handlade basvaror och lagade denna kryddstarka och i mitt tyckte, underbart goda grytan. Basvaror? nja, grädden, köttet, paprikan, purjolöken och olivoljan får väl räknas till den kategorin men resten var halvkonserver från världen långt där borta och som fraktats hit på naturvidrigt sätt.
Vad ska en människa ta sig till med allt detta dåliga samvete!?
I mitt fall tänker jag döva det samvetet genom att äta upp all min mat ordentligt och inte lämna något till soporna!
Till middag de nästföljande 5-6 dagarna blir det färdig frusna portionsförpackningar av hemlagad asiatisk gryta. Bon apitit!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar